söndag.
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
jag längtar..
jag tycker inte om söndagar.
jag har så fantastiskt mycket att vara glad över just nu, guuuva jag vet om det, men varför väger de dåliga sakerna mer, och tynger hela mig, en hel kväll, och som jag vet att det kommer bli, en hel natt?
miljarder tankar, en känsla.
längtan. toklängtan.
det här är märklit, och jag kan inte förklara det.
men jag tycker om det.
helt fruktansvärt mycket.
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar