En groda i en brunn vet ingenting om havet

finns så mycket jag vill säga, men som jag inte kan sätta ord på.
vissa stunder är jag helt redo att ge upp, strunta i allt.
men så tänker jag till, och så ler jag.
det kommer jag inte göra.
inte en chans.
...
....
jag önskar jag kunde prata med er, men det går inte.
det kanske är som hon säger, att jag känner mig dum.
jag önskar jag kunde förklara, eller nej, jag önskar att ni förstod, utan att jag behövde förklara.
men så är det inte.

därför ska jag lösa det själv.
och det kommer kännas skit, och det kommer kännas som ett helvete då och då..
det stupade, det gick utför så jädra rejält, men jag ska lösa det.
förlåt för alla tår jag trampat på, men allt är upponer, och jag kan inte förklara vad som hände.