Skolan

Skolan går bra.
jag tror på ett sätt att jag tar lite för seriöst på det, och det är det som gör mig uppstressad och jag får ångest. när jag säger att jag tar för seriöst på det så menar jag inte att jag pluggar o skriver som en tok, utan jag får för mig att jag inte kan, att jag inte förstår och är korkad.
men så sätter jag mig ner och skriver och det går ju bra! det är inte så farligt och det är inte så svårt!
det är en A kurs i pedagogik, det enda man ska göra är egentligen och läsa boken och skriva utifrån det. det klarar jag!
jag jämför mig alltid med alla andra, det har jag alltid gjort, "jag är väl bättre än den o den iaf?", "jag verkar ha förstått och skrivit lika bra som den iaf, då kan jag inte va helt ute o cykla", och jag har kikat runt på de andras diskussioner och då verkar det som att vår grupp är med ganska bra, nu säger jag inte att vår grupp är bra, men den får ihop ett klart arbete i tid iaf. och det är ju bra.

ena sekunden har jag känslan av att det här går bra, du kan ju, kanon!
o andra sekunden känner jag att jag vill hoppa av, för att jag blir så osäker.
men nu ska jag låta bli det, jag kan, jag förstår, o om inte annat så är det en liten A kurs så lärarna kräver inte så mycket som de får det att låta på introduktionen.
"det här är ju en helfarts kurs, det betyder att man ska läsa 8timmar om dagen."
jomen visst tjena!

Tjingeling!