måndag 20 mars 2006

Crawling up a hill

hjäälp.
det är så svårt o va ensam.
jag hatar det verkligen.

men jag behöver det, så mycket.
vill veta var jag står, och vad det egentligen är jag behöver,
dig, eller bara ett sällskap som skydd mot världen
och den förbannade ensamheten?

jag är ganska bra på spelet jag håller på med
att hålla skenet uppe, och försöka.
men jag känner att det äter upp mig.
sakta sakta.
skulle vilja ha en paus knapp
på riktigt, en paus nån gång, från alla tankar
och från alla folk
o från allt snack.

ät mig ät mig ät mig
eller fråga hur jag mår .
undrar egentligen vilket som betyder mest,
allt skvaller runt omkring mig, eller hur det egentligen är med mig

...

Inga kommentarer: